Hjalmar
Vet inte riktigt vad jag ska skriva, men jag vill skriva nåt, han vill att jag ska skriva nåt. Hjalmar var den finaste och snällaste människan jag vet. Han var min bästa vän, han var min andra hälft. Han fick mig att känna glädje, han fick mig att känna lugn. Han gav mig en trygghet som kändes så självklar. Jag älskar dig Hjalmar, och det vet du. Du älskade mig, och det vet jag.
Hjalmar trivdes på Kronan. Hjalmar trivdes i Karlstad. Hjalmar trivdes med er. Och jag vet att ni trivdes med Hjalmar. Det gjorde alla. Han var en människa som alla tyckte om. Han spred glädje. Hjalmar saknade Karlstad, han saknade er. Men Hjalmar ville inte bli äldre. Han hade bestämt sig, han gjorde sitt val. På sitt sätt. Många har undrat och undrar fortfarande, Varför? Svaret på den frågan vet egentligen bara Hjalmar. Men Hjalmar ville detta, annars hade han inte gjort det. Han hade tänkt på det. Det känns hårt att säga att en så glad människa hade tänkt på det, men det hade han. Han ville detta och det ska han inte klandras för. Alla har vi ett eget val som Hjalmar ofta sa. Jag tror inte Hjalmar kunde se sig själv som vuxen, han såg ingen framtid med sig själv. Jag önskar att du gjort det Hjalmar. Jag önskar att vi kunde sitta och ljuga på en parkbänk om 50 år.
Hjalmar fyllde 23 i söndags. Han hade samlat ihop alla gamla kompisar för kalas på lördagen. Han ville säga hejdå på sitt sätt. Alla skulle vara samlade, allt skulle vara som vanligt. Hjalmar var glad den kvällen, han satt liksom och mös bland alla gamla vänner. Alla var glada.
Jag och Hjalmar har känt varandra i femton år. Jag har femton år av minnen. Jag har femton år av glada minnen. Jag är glad att ni fick lära känna Hjalmar. Han var glad att han fick lära känna er. Han hade kul med oss och vi med honom. Han vill att vi ska fortsätta ha kul. Det kommer vi ha.
Du trodde inte på Gud, men du trodde på Astrid Lindgren så du sitter antagligen och göttar dig under ett träd i Nangijala just nu. För du är en göttegres Hjalmar. Vi ses broder!
Ta hand om er! Kärleksfulla hälsningar Kungen Eric
Kommentarer
Postat av: mia
Det är svårt att skriva en kommentar till det här sorgliga men så vackra och kärleksfulla inlägget om Hjalmar.Men jag vill göra det ändå.Jag kände inte Hjalmar, träffade honom aldrig, men jag har ofta hört talas om honom och jag vet att många är otroligt ledsna, chockade och undrande.
Det är så sorgligt att någon som Hjalmar...så som du beskriver honom inte ville bli äldre..att han valde döden före livet.Att han gjorde det valet.
Trots det lyckas du få fram ett ljus kring Hjalmar. Dina ord tröstar.
Det är så fint skrivet och jag förstår att det är kärlkekens och saknadens ord.
Postat av: ---
Beklagar sorgen........
Postat av: ...
Otroligt vackert skrivet.. beklagar sorgen
Trackback
