En liten Mogadishukänsla i KRP.
I går (onsdag) hände något som inte hör till vanligheten i Sverige. Dricksvattnet ströps. Själv hade jag precis varit på toaletten och spolat. Märkte direkt att något var skumt. Behållaren på toaletten var tyst. Jag blev orolig. Gick för att tvätta händerna. Inget vatten. Tiden var runt lunch. Jag greps av panik. Kände hur strupen torkades ut. Törsten blev outhärdlig.
På gården hade räddningsverket placerat ut en dricksvattenbehållare. Jag och Eric bestämmde oss för att vandra dit för att hämta färskvatten. På vägen dig gick jag in och spolade på Bullen toalett. En demokratisk gäst. Om inte jag kunde spola så borde han också sitta i samma sits. Vi nådde sedan vår oas.
Eric fyllde på en kastrull som han sedan balanserade på huvudet.
Jag fyllde upp ett dricksglas och svepte. Det var underbart törstsläckande.
Ett par timmar senare var allt normalt igen. Ett stort tack till räddningsverket som räddade våra liv. En sådan här situation får en att tänka till. Flyktingar har det nog inte så bra ändå. Vi tar saker för givet i dagens samhälle. I morgon kanske Internet är nere. Uscha mig.
// L
På gården hade räddningsverket placerat ut en dricksvattenbehållare. Jag och Eric bestämmde oss för att vandra dit för att hämta färskvatten. På vägen dig gick jag in och spolade på Bullen toalett. En demokratisk gäst. Om inte jag kunde spola så borde han också sitta i samma sits. Vi nådde sedan vår oas.
Eric fyllde på en kastrull som han sedan balanserade på huvudet.
Jag fyllde upp ett dricksglas och svepte. Det var underbart törstsläckande.
Ett par timmar senare var allt normalt igen. Ett stort tack till räddningsverket som räddade våra liv. En sådan här situation får en att tänka till. Flyktingar har det nog inte så bra ändå. Vi tar saker för givet i dagens samhälle. I morgon kanske Internet är nere. Uscha mig.
// L
Kommentarer
Trackback
